MammaJenny83

Idag skulle vår lilla Izabelle fyllt 4år... Det är idag FYRA år sen hon föddes.... Dog i magen ett dygn tidigare.. 6 veckor innan beräknad förlossning... Vår fina lilla flicka.. varför??!! Kommer jag alltid fråga mig själv på denna årsdag.. varför fick inte du stanna hos din familj?? Många säger att det fins en mening med allt och jag tycker nog väldigt ofta det oxå men meningen med att vi aldrig fick lära känna dig...  kan jag inte förstå... det är så grymt och orättvist att förlora sitt barn, men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att om det aldrig hänt hade vi ju inte skaffat barn så fort igen och då hade vi inte fått vår Céline och antagligen inte Liam heller... Visst hade vi säkert skaffat syskon till izabelle men vi hade inte haft just Cilla & Liam hos oss nu.... men sådär kan man inte tänka,då blir man ju smått galen...

Många frågar hur man lever vidare och jag vet faktiskt inte... Är svårt att förklara för dom som aldrig varit med om det... Jag kan ju inte förstå hur männiksor lever vidare efter att ha förlorat ett barn man upplevt, ett barn man delat sitt liv med, ett barn man skapat sig massor av minnen med... Det är för mig som aldrig förlorat ett barn på det sättet helt ofattbart... Skulle ju aldrig gå att leva vidare och samtidigt behålla förståndet... Jag måste iaf tro på att det finns nån slags existens efter det här livet, att man möts upp med alla man förlorat den dag man själv dör.. För i såna fall så vet jag att Izabelle är tillsammans med sin mormor och då har dom det säkert bra tillsammans och då vet jag oxå att vi alla möts igen.. Det måste jag tro på för jag ville inte tro att jag aldrig får träffa dom igen...

Nu ska jag fixa lite innan Liam vaknar, då ska vi ut i det vackra vädret. Sen blir det en tur till graven och sätta dit blommor, ljus och en nallebjörn. Céline sa imorse att hon skulle ge sin storasyster en leksak... Gullungen..